Livet i Almlunden

Idag är alltså enda dagen ni mitt liv som jag fyller 34 år och det har jag firat med att... *trumvirvel* ...jobba.

Eftersom vi hade lite kalas här hemma igår så fick Thomas min tillåtelse att träffa sina kompisar ikväll, så jag och barnen hade en helt vanlig kväll tillsammans, med en något utdragen, men ganska mysig, läggning.

John firade mig imorse genom att tvinga ner mig i sängen igen innan jag satte mig i bilen, så han kunde komma och sjunga för mig. En finfin teckning fick jag också.

Sen har uppvaktandet bara fortsatt. Nuförtiden när man har FB så blir man ju överöst med gratulationer och jag har även fått sms och mail. Jag har till och med fått det mest fantastiska blogginlägget tillägnat mig.❤️

Efter att barnen somnat fick jag även tillfälle att prata med en nära vän som rev upp mycket känslor i mig. Älskade fina underbara människa - jag är så glad att du finns i mitt liv och jag avskyr att du blivit behandlad som Du blivit. Samtidigt är jag är glad för din skull - av samma anledning som jag själv var glad (i misären) för några månader sen...