Sövning
Någonting har hänt med vår lille John.
Han har sedan någon vecka blivit en mer nöjd liten kille på dagtid (jätteskönt), men ett litet monster på kvällarna när det är läggdags.
Han hatar sin säng och skriker förtvivlat i sängen och jag är så kluven på hur vi ska agera.
Läser man om detta så ska man absolut inte ta upp honom utan bara vara där hos honom utan att säga något, annars kan han lära sig att om han skriker tillräckligt så plockar vi upp honom och han får somna i famnen.
Sen lyssnar jag ju gärna på flera av mina kloka vänner som säger att trygghet är viktigast. Detta skulle i vårt fall innebära att vi låter honom somna i famnen och lägger ner honom i sängen när han somnat, vilket kan resultera i väldigt många sövningsförsök då han lätt vaknar när vi lägger ner honom i sängen.
Men självklart vill vi att John ska känna trygghet och jag känner mig som en dålig morsa om jag bara låter honom ligga och skrika samtidigt som jag inte vill behöva bära omkring på honom varje kväll när han ska sova.
GAAAHHHH! Jag blir tokig på att inte veta vad JAG tycker är bäst!
Hoppas på att detta är ännu en snabbt övergående fas, då han för några veckor sen var hur lätt som helst att söva...
Han har sedan någon vecka blivit en mer nöjd liten kille på dagtid (jätteskönt), men ett litet monster på kvällarna när det är läggdags.
Han hatar sin säng och skriker förtvivlat i sängen och jag är så kluven på hur vi ska agera.
Läser man om detta så ska man absolut inte ta upp honom utan bara vara där hos honom utan att säga något, annars kan han lära sig att om han skriker tillräckligt så plockar vi upp honom och han får somna i famnen.
Sen lyssnar jag ju gärna på flera av mina kloka vänner som säger att trygghet är viktigast. Detta skulle i vårt fall innebära att vi låter honom somna i famnen och lägger ner honom i sängen när han somnat, vilket kan resultera i väldigt många sövningsförsök då han lätt vaknar när vi lägger ner honom i sängen.
Men självklart vill vi att John ska känna trygghet och jag känner mig som en dålig morsa om jag bara låter honom ligga och skrika samtidigt som jag inte vill behöva bära omkring på honom varje kväll när han ska sova.
GAAAHHHH! Jag blir tokig på att inte veta vad JAG tycker är bäst!
Hoppas på att detta är ännu en snabbt övergående fas, då han för några veckor sen var hur lätt som helst att söva...
Här kommer lite mammapower! Det vänder snart, men resan dit är tuff och ni kommer att fixa det!
Kram