The Beginning
Idag den 29 augusti 2011 är en stor dag i våra liv!
Vi fick bekräftat att ett nytt litet liv har påbörjats och att vi kommer att bli en till i vår familj.
Vi är så otroligt tacksamma och lyckliga över detta och kan inte riktigt smälta det.
Jag har bara jobbat en vecka sen min mammaledighet och jag är ledig måndagar. Idag är en måndag och jag har misstänkt det här ett par dagar. Jag väntade min mens i förrgår och har känt mig illamående och snurrig några kvällar. Har känt på mig att något varit på gång.
Så efter att John och jag varit på Baby-sång i Linghem så åkte jag till apoteket och köpte ett test.
Hem, packa upp matvaror, John sover, värma lunch, in och kissa... Resultatet blev snabbt positivt och jag började storböla, såklart.
Efter en stund kunde jag sakta ta in vad jag precis fått veta och började fundera ut sätt att berätta för Thomas.
Jag satte på mig ett vitt linne (som ska slängas) som jag skrev "BEBIS" på på magen och så satten jag på mig ett annat linne över och sen min Bola (graviditetspingla) som jag hade på mig nästan hela förra graviditeten.
Thomas kom hem på kvällen. Jag försökte verka lugn och oberörd. Frågade om han var för trött för att ta in information. Det var han. Så jag väntade. Han verkade inte tänka på att jag hade på mig Bolan. Vi åt middag och grejade lite.
Sen satte vi oss i soffan och John klättrade omkring och satte sig grensle över mina lår och tog självmant tag i mitt yttersta linne och drog upp (han tycker det är kul att titta och munprutta på våra magar). Thomas reagerade direkt på att det stod nånting¨på underlinnet och kollade närmre samtidigt som han lite förvirrat sa: "Har Du en bebis i magen?!" I samma stund brast vi båda ut i gråt och kramades och John undrade vad vi höll på med!
Tänk att vi ska bli fyra! Du lilla kotte - Du är önskad!
Vi fick bekräftat att ett nytt litet liv har påbörjats och att vi kommer att bli en till i vår familj.
Vi är så otroligt tacksamma och lyckliga över detta och kan inte riktigt smälta det.
Jag har bara jobbat en vecka sen min mammaledighet och jag är ledig måndagar. Idag är en måndag och jag har misstänkt det här ett par dagar. Jag väntade min mens i förrgår och har känt mig illamående och snurrig några kvällar. Har känt på mig att något varit på gång.
Så efter att John och jag varit på Baby-sång i Linghem så åkte jag till apoteket och köpte ett test.
Hem, packa upp matvaror, John sover, värma lunch, in och kissa... Resultatet blev snabbt positivt och jag började storböla, såklart.
Efter en stund kunde jag sakta ta in vad jag precis fått veta och började fundera ut sätt att berätta för Thomas.
Jag satte på mig ett vitt linne (som ska slängas) som jag skrev "BEBIS" på på magen och så satten jag på mig ett annat linne över och sen min Bola (graviditetspingla) som jag hade på mig nästan hela förra graviditeten.
Thomas kom hem på kvällen. Jag försökte verka lugn och oberörd. Frågade om han var för trött för att ta in information. Det var han. Så jag väntade. Han verkade inte tänka på att jag hade på mig Bolan. Vi åt middag och grejade lite.
Sen satte vi oss i soffan och John klättrade omkring och satte sig grensle över mina lår och tog självmant tag i mitt yttersta linne och drog upp (han tycker det är kul att titta och munprutta på våra magar). Thomas reagerade direkt på att det stod nånting¨på underlinnet och kollade närmre samtidigt som han lite förvirrat sa: "Har Du en bebis i magen?!" I samma stund brast vi båda ut i gråt och kramades och John undrade vad vi höll på med!
Tänk att vi ska bli fyra! Du lilla kotte - Du är önskad!
Kommentarer
Postat av: Jenny
Åhh vad jag gråter nu (av lycka) du är så rolig Stina att du kan gå och vänta!! Kram KRAM
Psst, är inte bloggen lite väl pojkig?! =)
Trackback
